måndag 2 februari 2009
Från aprikos till lakrits
Mina siameser ligger i en hög i mitt knä och myser. Det är så vackert att se deras färger tillsammans. Opus går från det ljusaste aprikos till kraftigt rött. Någonstans på vägen, med start vid ljust beige tar Lalaith vid och fortsätter sedan ända ner till den lakritsfärgade lilla nosen. Jag måste bara få skriva av mig och tala om för alla därute på webben hur fina de är och hur mycket jag tycker om dem. Jag är så glad att Lalaith kom igenom den förfärliga födseln utan några synliga men. Jag tänker vänta tills hon har löpt en gång, sen åker vi till veterinären och gör en koll. Puss på er, siamesisarna. Och givetvis puss på abyn Baghera. Han har alltid varit kvällstrött, så han ligger nog redan på sin favoritplats, på en stol under köksbordet. Ibland skymtar man hans lilla pumaansikte där i mörkret. Ja, då var vi ett trekattshushåll igen då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag blir en aning tårögd av dina rader här. Visst slås man ibland (ganska ofta) av hur underbara och vackra de är, de där man delar sitt liv med. Och ibland måste de ta sig igenom alla möjliga omskakande hämdelser, och ändå är de så lugna och fina och goa.
Ja, puss till alla ljuvliga siameser. Och orientaler! :-)
Ses på lördag!
Skicka en kommentar