Bagheera har somnat in idag

I dag har jag kommit hem ensam, sedan jag varit till veterinären med min lilla Bagheera. Under en längre tid har han tappat muskelmassa och börjat bli gammal. Det är ju ingen anledning att ta bort en katt för det, men på senaste har han dessutom börjat visa tecken på senilitet, som att han inte hittar till lådan, utan kunde sätta sig på lite olika ställen kissa och se lite förvånad ut. Och då anser jag inte att man har sin värdighet kvar. Det är då vi som är matte eller husse måste fatta det där förförligt jobbiga beslutet och inte tycka synd om oss själva.

Och när det väl hände var det mycket lugnt och fint. Veterinären hade tänt ett ljus och lät mig vara med honom så länge jag ville. Jag höll hans huvud hela tiden och han spann så väldigt tyst och gav mig några sista buffar innan han stilla somnade. Det var väldigt vackert att se honom så omsluten av ljuset när hans själ gick över.

De andra katterna är lite tysta och undrar, men de har fått godis och jag har berättat för dem, så livet för dem återgår snart till det vanliga. Jag kommer alltid att älska min lilla Bagheera, lilla stök-Oskar som aldrig kunde göra saker på ett enkelt sätt, som älskade att apportera och bada fågelbad i duschkabinen, som stoppade ner hela huvudet i konservburkar för att slicka det som var gott och och som kunde sitta helt fashinerad av en kastrull full med vatten och titta och spegla sig och plaska med det. Oj vad jag kommer sakna dina buffar, ditt lite klumpiga men innerliga sätt att kela och den enorma vänlighet som du visade både andra djur och människor. Sov gott älskade vän!

PS Jag ska uppdatera med lite bilder sen, i dag är det lite för jobbigt att hålla på med dem, men han gjorde sig alltid så bra på bild, så jag ska lägga upp några till sen.