Sunda katter i fokus

I går träffade jag en massa kattmänniskor på ett mycket intressant föredrag om genetik och hälsa. Efteråt satt några stycken och pratade parningar. Jag sa att jag hittat en kille som jag tror blir bra till min "Lalla", att eftersom hon har en liten bump på näsan så är det viktigt att hitta en kille med en rak profil.
- Jag tycker att det är viktigast att hitta en frisk katt, sa en uppfödare som har hållit på sedan innan jag var född.
- Givetvis svarade jag, det är ju alltid det som kommer först.
- Fast det är det inte för alla, sa hon.
- Du får gärna gå in på min hemsida och titta, sa jag, - det är det jag skriver om först.
Och sen började jag tänka efter. För mig är det ju så självklart att man i första han vill få fram sunda katter (och i sund lägger jag både en frisk kropp och ett bra temperament), att jag inte ens anser att jag behöver nämna det som något jag i första hand vill ha. Jag förstår att det är så för den person som jag pratade med också, men att det kan finnas folk där ute som inte tänker på det här sättet när de parar, bara tanken på att man inte vill katternas bästa, det får mig att bli lite mörkrädd. Att man ens ska behöva påpeka att sunda katter är det främsta avelsmålet är egentligen tokigt nog. Det borde man ju inte ens behöva skriva på sin hemsida, och trots det gör jag det. Det är en tankeställare kring kattaveln.