Väntar på något gott...

Den som väntar på något gott väntar aldrig för länge sägs det ju. Jag har letat länge efter en pojke som kan passa till båda mina flickor utan att det blir för nära släktskap. Någon hittade jag, men där stämde inte tidpunkten och en annan hann någon före. Men så fanns han bara där, Eleseus från Norge. Han är en crememaskad siames och han ser så fin och trevlig ut och verkar också komma från ett bra hem. Jag får inavelsgrad 0.00% till och med femte generation på båda mina flickor. En extra bonus är förstås färgen, det öppnar för röda honor med Lalla som mamma, väldigt spännande såklart. Men framför allt hoppas jag att han ska bli en fin kompis här hemma, att han också ska vilja ligga i knät eller busa med de andra, vara med på "tvättkalas" och hitta sin plats i sängen och sova med oss andra och bli en fin familjemedlem. Han är nästan leveransklar, så det blev snabba beslut i går kväll, men det känns riktigt bra nu.