Nu är hemsidan äntligen uppdaterad så att Tommy har fått sin egen sida och en länk till hans stamtavla på pawpeds.
Jag hoppas att ni också går in på Facebook och blir ett fan till mina katters sida. Där kommer de allra snabbaste nyheterna.
Här är en liten film från morgonen idag
lördag 27 mars 2010
tisdag 16 mars 2010
Nu finns mina katter även på Facebook. Följ länken och bli ett fan!
http://www.facebook.com/pages/sFelicula-siamese-oriental-cats/400890136070?v=wall
http://www.facebook.com/pages/sFelicula-siamese-oriental-cats/400890136070?v=wall
Vårkänslor
Det har varit en lång vinter, stundtals även kallt inomhus när stormarna har tjutit runt huset här hemma. Är man bara en liten kissunge är det inte alltid så lätt att hålla sig varm. Lille-Tommy har en fin strumpa som han fick med sig från Norge, men han verkar föredra att lägga sig inanför min fleeceväst och mysa.
Smeknamnet landade till sist. Jag provade länge med Seus, eller Sesse, eftersom det liknar han riktiga namn, Eleseus. Men så en dag satt jag och såg på gamla rockvideor när han gång på gång störtade fram och tillbaka genom vardagsrummet i vild jakt. Det slog mig då att han är lika energisk som trummisen Tommy Lee. Och från det till Tommy-Wee, Lill-Tommy, eller Tommy-Tom (för han är ju en tom-cat dessutom) var steget inte så långt. För när han inte myser så här, då är det som att släppa taget på en fylld ballong och se på hur den studsar omkring, och ungefär så upplever jag Mötley Crües trummis också :)
Äntligen kanske det då kan finnas andra sätt att hålla sig varm än att ligga i mattes tröja, eller springa runt som en tossig. Solen lyser in och katterna flyttar med så att de håller sig i solen och njuter. De är lika svältfödda på värmen som jag. Här sitter Lalla så fint och solar en stund i vardagsrummet, där vi har eftermiddagssol.
Förhoppningsvis har nu även sett sista avsnittet i serien "Matte skottar snö", hoppas jag. De har suttit i fönstren här och tittat varje gång jag har varit ute och skottat. Riktigt bra katt-tv. De vet inte hur bra de har det som slipper gå ut i eländet. Lalla har faktiskt varit ute och testat underlaget, men det fick inte godkänt, det var vått och otäckt och man måste ju skaka på tassarna i varje steg för att bli av med det!
Sadie löper igen, klara vårkänslor. Jag undrar just när det ska gå upp för lille-Tommy att han är en tom-cat. Till påsk blir han ett halvår gammal och när som helst nu kan han ju faktiskt börja försöka göra kattungar. Fast det kan lika gärna ta ett halvår till, men vet aldrig. Min misstanke är väl annars att han får vårkänslor om ett tag han också, kanske efter utställningen om några veckor, då blir det många dofter för den lilla näsan. Men än så länge är Sadie bara en varm och mysig kompis att gosa med. (Han ser jättestor ut på bilden, men det är bara en optisk synvilla, fast han växer ju hela tiden, men han är inte större än Sadie än.)
På morgonen skiner solen in i sovrummet och katterna ligger gärna kvar i sängen och drar sig. Eller rättare, de går upp med mig, gapar över hur otroligt utsvultna de är, trots att det finns torrisar framme, och när de väl har glufsat i sig sin mjukmat går de tillbaka och lägger sig i sängen igen. Det ser väldigt skönt ut, eller hur?
Smeknamnet landade till sist. Jag provade länge med Seus, eller Sesse, eftersom det liknar han riktiga namn, Eleseus. Men så en dag satt jag och såg på gamla rockvideor när han gång på gång störtade fram och tillbaka genom vardagsrummet i vild jakt. Det slog mig då att han är lika energisk som trummisen Tommy Lee. Och från det till Tommy-Wee, Lill-Tommy, eller Tommy-Tom (för han är ju en tom-cat dessutom) var steget inte så långt. För när han inte myser så här, då är det som att släppa taget på en fylld ballong och se på hur den studsar omkring, och ungefär så upplever jag Mötley Crües trummis också :)
Äntligen kanske det då kan finnas andra sätt att hålla sig varm än att ligga i mattes tröja, eller springa runt som en tossig. Solen lyser in och katterna flyttar med så att de håller sig i solen och njuter. De är lika svältfödda på värmen som jag. Här sitter Lalla så fint och solar en stund i vardagsrummet, där vi har eftermiddagssol.
Förhoppningsvis har nu även sett sista avsnittet i serien "Matte skottar snö", hoppas jag. De har suttit i fönstren här och tittat varje gång jag har varit ute och skottat. Riktigt bra katt-tv. De vet inte hur bra de har det som slipper gå ut i eländet. Lalla har faktiskt varit ute och testat underlaget, men det fick inte godkänt, det var vått och otäckt och man måste ju skaka på tassarna i varje steg för att bli av med det!
Sadie löper igen, klara vårkänslor. Jag undrar just när det ska gå upp för lille-Tommy att han är en tom-cat. Till påsk blir han ett halvår gammal och när som helst nu kan han ju faktiskt börja försöka göra kattungar. Fast det kan lika gärna ta ett halvår till, men vet aldrig. Min misstanke är väl annars att han får vårkänslor om ett tag han också, kanske efter utställningen om några veckor, då blir det många dofter för den lilla näsan. Men än så länge är Sadie bara en varm och mysig kompis att gosa med. (Han ser jättestor ut på bilden, men det är bara en optisk synvilla, fast han växer ju hela tiden, men han är inte större än Sadie än.)
På morgonen skiner solen in i sovrummet och katterna ligger gärna kvar i sängen och drar sig. Eller rättare, de går upp med mig, gapar över hur otroligt utsvultna de är, trots att det finns torrisar framme, och när de väl har glufsat i sig sin mjukmat går de tillbaka och lägger sig i sängen igen. Det ser väldigt skönt ut, eller hur?
onsdag 10 februari 2010
Busliv
Livet börjar bli som vanligt efter inflyttningen. Här sitter eleseus och Sadie i fönstret och ser på fåglarna ute i trädgården.
Det kliar i tänderna och mjölktänder a la felix är vasst. Men han vet att han inte får bita hårt, bara gnaga lite.
Opus hämtade fram fleeceormen och Eleseus tyckte också att den är jätteskoj. Jag tycker att det syns att han är större på den här bilden än på den ovan i fönstret. Och efter det att de här bilderna togs har han vuxit ännu mer.
Eleseus och Opus övar på sina tigeransikten, men det är bara lekens hetta. Titta på lillemans tassar, jag tror att han kommer att bli lika stor som Opus (som är en stor siames, om läsarna kanske inte har sett honom).
Det kliar i tänderna och mjölktänder a la felix är vasst. Men han vet att han inte får bita hårt, bara gnaga lite.
Opus hämtade fram fleeceormen och Eleseus tyckte också att den är jätteskoj. Jag tycker att det syns att han är större på den här bilden än på den ovan i fönstret. Och efter det att de här bilderna togs har han vuxit ännu mer.
Eleseus och Opus övar på sina tigeransikten, men det är bara lekens hetta. Titta på lillemans tassar, jag tror att han kommer att bli lika stor som Opus (som är en stor siames, om läsarna kanske inte har sett honom).
fredag 22 januari 2010
Bildbomb
Här kommer en bildbomb med Eleseus. Lalla och Sadie får också vara med på ett hörn. Opus tycker fortfarande att den lille är ganska läskig, men i morse lekte de en meter från varandra, så det blir bättre och bättre.
Klicka på bilderna för att se större!
Söt kille!
Eleseus har burrat upp sig, men Lalla är cool.
Blir ren
Bus
Eleseus och flickorna leker med tunneln
Snoddarna var skoj
Wrooom
Det här är också en skojig leksak
Kolla in svansburret :)
Grrrrrrr!
Sadie visar att det kan ligga monster bakom gardinen
Smyger
Äh, nu snodde ju hon leksaken...
Sadie försöker ställa sig in
Klicka på bilderna för att se större!
Söt kille!
Eleseus har burrat upp sig, men Lalla är cool.
Blir ren
Bus
Eleseus och flickorna leker med tunneln
Snoddarna var skoj
Wrooom
Det här är också en skojig leksak
Kolla in svansburret :)
Grrrrrrr!
Sadie visar att det kan ligga monster bakom gardinen
Smyger
Äh, nu snodde ju hon leksaken...
Sadie försöker ställa sig in
tisdag 19 januari 2010
Nu har Eleseus flyttat in
I går kväll flyttade Eleseus in. Resan hade gått utan problem och han hade ju sällskap av sina systrar hela vägen. Kerstin, som skulle ha de båda flickorna (den lila och paddeluringen) var supersnäll och tog med Eleseus på tåget från Oslo, men innan dess hade hela kullen dessutom flugit med Finn-Ove (uppfödare), så det blev en lång dag för de små.
När jag sen satte min lilla gutt ensam i min transportbur för at köra den sista biten pep han alldeles ömkligt, lilla vännen undrade så var mamma och alla syskonen var förstås. Hemma togs han emot av en nyfiken Lalla och en förvånansvärt tyst Opus medan Sadie lade sig under badkaret för säkerhets skull. Jag var vaken några timmar till för att se att allt var lugnt och sen kröp Opus och jag ner i sängen för att sova. Eleseus gick nog omkring och luktade på omgivningen skulle jag tro, eller om han somnade på filten han fått med, som "luktade Norge".
Någon gång mitt i natten kom han sen hoppandes upp i sängen. Det var då jag upptäckte att han hade otroliga små nåldynor på fötterna, för han promenerade fram och tillbaka över mitt ansikte oräkneliga gånger. Opus tog det säkra före det osäkra och gick morrande sin väg, men Lalla låg i fotänden och sov, hon är cool.
På morgonen hände en liten olycka, jag tror helt enkelt inte att han hann fram till lådan, utan använde värmefilten som låg i soffan. Nå, den går att tvätta, så det är inte hela världen och jag såg det när det hände så jag lyfte ju bara över honom till lådan och gav sen beröm när han satt där och gjorde klart det han skulle. Han hade hunnit bli lite våt på nederdelen av baktassarna, så vi fick öva lite på tvätt i handfatet också. Sen städade han sin egen päls och somnade gott och jag passde på att klippa alla små klor, det gick helt utan problem.
Nu ligger mina flickor på stolarna under matbordet, Opus högst upp i klätterträdet och Eleseus ligger fortfarande och sover i mitt knä. Det är skönt att han tycker att jag är ok och att han kom och sov i sängen också. Jag vet att han kallades Seus hos uppfödaren (inte som den grekiska guden, utan Se-us), men han är så ljus och blond så jag funderar på att ge honom smeknamnet Blanche. Det skulle hänga ihop på ett ganska gulligt sätt med Sadie. Men än blandar jag och Seus är bra det med, så vi får se vad det blir i slutänden. Kärt barn har ju ändå många namn!
När jag sen satte min lilla gutt ensam i min transportbur för at köra den sista biten pep han alldeles ömkligt, lilla vännen undrade så var mamma och alla syskonen var förstås. Hemma togs han emot av en nyfiken Lalla och en förvånansvärt tyst Opus medan Sadie lade sig under badkaret för säkerhets skull. Jag var vaken några timmar till för att se att allt var lugnt och sen kröp Opus och jag ner i sängen för att sova. Eleseus gick nog omkring och luktade på omgivningen skulle jag tro, eller om han somnade på filten han fått med, som "luktade Norge".
Någon gång mitt i natten kom han sen hoppandes upp i sängen. Det var då jag upptäckte att han hade otroliga små nåldynor på fötterna, för han promenerade fram och tillbaka över mitt ansikte oräkneliga gånger. Opus tog det säkra före det osäkra och gick morrande sin väg, men Lalla låg i fotänden och sov, hon är cool.
På morgonen hände en liten olycka, jag tror helt enkelt inte att han hann fram till lådan, utan använde värmefilten som låg i soffan. Nå, den går att tvätta, så det är inte hela världen och jag såg det när det hände så jag lyfte ju bara över honom till lådan och gav sen beröm när han satt där och gjorde klart det han skulle. Han hade hunnit bli lite våt på nederdelen av baktassarna, så vi fick öva lite på tvätt i handfatet också. Sen städade han sin egen päls och somnade gott och jag passde på att klippa alla små klor, det gick helt utan problem.
Nu ligger mina flickor på stolarna under matbordet, Opus högst upp i klätterträdet och Eleseus ligger fortfarande och sover i mitt knä. Det är skönt att han tycker att jag är ok och att han kom och sov i sängen också. Jag vet att han kallades Seus hos uppfödaren (inte som den grekiska guden, utan Se-us), men han är så ljus och blond så jag funderar på att ge honom smeknamnet Blanche. Det skulle hänga ihop på ett ganska gulligt sätt med Sadie. Men än blandar jag och Seus är bra det med, så vi får se vad det blir i slutänden. Kärt barn har ju ändå många namn!
söndag 17 januari 2010
Fler bilder på nya kattungen
I dag har jag fått lite nya bilder från uppfödaren. Eleseus med sina syrror och i sin jättefina "strumpa". Jag hoppas han får med sig den, för han är supergullig i den! Men de kanske har kvar den till nästa kull, han lär väl rätt snart växa ur den och jag är så frusen av mig att det är varmt här hemma i alla fall.
Nu är det bara ett dygn kvar tills han kommer. Jag längtar och hoppas att han ska finna sig tillrätta när han kommer. Han är så välkommen!
Nu är det bara ett dygn kvar tills han kommer. Jag längtar och hoppas att han ska finna sig tillrätta när han kommer. Han är så välkommen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
