Här sitter hon på stereobänken, det brukar hon gilla.
Och givetvis är det skönt att slappa med polarna också.
söndag 20 december 2009
Skendräktig
Nej, vi får inga kattungar till jul här. Med största säkerhet var det en skendräktighet som nu håller på att gå tillbaka. Den kan ju dels ha kommit av parningen, eller så utlöste Sadies intensiva löp det hela, eller ännu troligare, en kombination av detta. Väldigt synd, jag hade sett fram emot en jul med små små pipiga röster, spinnande och snuttande här, men så blev det inte nu då. Men det är i alla fall bättre så här än att hon fick dödfödda ungar givetvis, nu är det ju bara att prova igen. Lilla snorpan som jag fortfarande tror kommer att bli en sån underbar mamma katt när hon väl får sig en kull. Men givetvis älskar jag henne väldigt mycket oavsett, hon är en underbar personlighet att ha i huset.
Här sitter hon på stereobänken, det brukar hon gilla.
Och givetvis är det skönt att slappa med polarna också.
Här sitter hon på stereobänken, det brukar hon gilla.
Och givetvis är det skönt att slappa med polarna också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Tråkigt.
Ledsen för din skull.
Du får komma hit och lyssna på pipandet och pipa lite själv ikapp med mig. *ler*
trist! men en god mjaujul önskar vi er ändå!
/tasskram från pip och murre
Då håller vi tummarna för nästa gång istället. Hoppas att ni får en fin jul allihopa iallafall. Kanske kan du köpa lite extra god mut-mat åt kissarna, så ska du se att det blir lite pip och spinn i huset ändå. :-)
Hälsningar från Iann/Concinnus
Jo, Sadie piper ju som en kattunge när hon vill något, och hon vill ganska mycket :) Självklart får de något extra till julen, det ska vara fest för alla i huset!
Det var ju synd.. Men som du säger, tur det inte blev fler döfödda.. Hoppas på bättre lycka nästa gång :D
Skicka en kommentar